Christel Gustafsson

Landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, driver landsbygdsfrågor brett internt, men har även en roll att lyfta landsbygdsfrågorna utåt till samhället, med syftet att höja kunskapsnivån kring vilka frågor som är viktiga för landsbygden.

Stad-land-frågan har den senaste tiden lyfts rejält av SVT. Dels under #ettsverige där man har belyst bredband och vård. Men även i en särskild Agenda-debatt och i en morgonsoffa där jag och Per Schlingman deltog. I debatten om stad-land hör man ofta att alla vill till staden, men det finns också de som har valt landsbygden. Varför säger vi vilja när det är stad och välja när det är landsbygd? Och väljer vi verkligen det vi vill?

Var man väljer att bo handlar om att hitta platsen som är lämplig för just mig. Den måste innehålla de delar som just jag behöver för att må bra. Den enskilda individen kan inte ensamt skapa en lämplig plats. Politiken är idag väldigt viktig i att styra hur samhällsutvecklingen ser ut geografiskt. Dels genom att faktiskt ha planmonopol på byggande och boende, men även genom att skapa, eller inte skapa, förutsättningar i kommunikationer, vård, service och bredband. Det måste alltså finnas en politik som anser att någon bör bo på platsen.

Förutom att den lämpliga platsen ska finnas, måste just jag ha möjlighet att välja den. Alla har trots allt inte samma ekonomiska eller sociala möjligheter när de ska sätta bo. Jag måste också vilja till platsen. Viljan beror av vad som är status och norm i den grupp vi vill tillhöra. Och här handlar det mycket om i vilka termer vi benämner och beskriver olika platser och dess invånare. I forskning av Lotta Svensson kring unga på bruksorter är det tydligt hur starka dessa normer är. De unga är väl medvetna om att de om de ska anses lyckade måste flytta. Att stanna kvar är liktydigt med att inte ha ambitioner, att inte vilja bli någon. Vilket underförstått är omöjligt på den plats de befinner sig.

Äppelblom. Foto, Tankesmedjan Ida.

Äppelblom. Foto, Tankesmedjan Ida.

Men, vad är då skillnaden mellan att vilja till staden och att välja landet? För jag tror inte det är en slump att vi uttrycker oss på det sättet. Jag tror snarare att det speglar vad som är norm kring dessa frågor i samhället. Vi har ett livsalternativ, att bo och leva i staden, som är laddat med helt andra värden än livsalternativet att bo och leva på landsbygden. Konsekvenserna blir att vi strävar efter att skapa möjligheter i staden, eftersom alla vill dit. Konsekvensen blir också att vi kan lägga ett större ansvar på de som har valt landsbygden. Har man gjort ett val får man också stå sitt kast och lösa de problem eller utmaningar som uppkommer till följd av det egna valet. En vilja kan man kanske inte på samma sätt ta konsekvenserna av. Tänk om vi vände på begreppen. Alla vill bo på landet, men en del har valt staden. Hur skulle det bli då?

Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket. Läs mer på Se Landet.

Hör också intervju med henne på Radio Ida.

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+Share on TumblrShare on LinkedInDigg thisPrint this page