Christel Gustafsson

Landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, driver landsbygdsfrågor brett internt, men har även en roll att lyfta landsbygdsfrågorna utåt till samhället, med syftet att höja kunskapsnivån kring vilka frågor som är viktiga för landsbygden.

Egna upplevelser och erfarenheter spelar stor roll för vad vi tycker, tänker och värderar. Må det sedan handla om jakt, djurhållning, skola eller natur. När allt färre har en direkt anknytning till landsbygden påverkar detta också hur samhället i stort ser på landsbygdens utveckling. Per Ljung vid Umeå Universitet konstaterar i sin avhandling att svenskens syn på jakt beror av vilken kontakt man har med jakt eller jägare. Och, de som äter viltkött har en positivare bild av jakten än de som inte gör det.

Att viltkött är tillgängligt för fler är en viktig fråga för acceptans av jakt i samhället. Ljung har visat ett positivt samband mellan att ibland äta viltkött och att ha en positiv attityd till jakt. Ljung visar också att de som är nära jakt är mer positiva än de som är långt ifrån. Bland icke-jägare är fler positiva till jakt på landsbygden än i staden. Här är det dock inte så mycket skillnaden stad-land som är viktig utan att fler på landsbygden än i staden har en relation till jakt.

Något kanske oväntat visade det sig i Ljungs studier att acceptansen för jakt har ökat de senaste tjugo åren. Oväntat med tanke på att en allt större del av svenskarna bor i staden. Och att allt färre faktiskt har en relation till jakt och landsbygd.

Svaren på detta tror författaren är tre. För det första de ökade viltstammarna vilka har lett till ökade skador, både i trädgårdar och i trafiken. Den andra förklaringen kan vara trenden att äta mer ”grönt” och lokalt. Viltkött ses ofta som hälsosamt, nära och grönt. Den tredje förklaringen som ges är att det under denna period har skett skärpningar kring jakt. Jägarexamen har införts och bidragit till en ”kunskapsgaranti” hos de som jagar. Vilket också anses ha gett ett förtroende för jakt i stort.

Det man inte vet så mycket om är man generellt skeptisk till jämfört med det som man har en relation till. Ja, det känns inte som en revolutionerande slutsats. Samtidigt tror jag vi lätt förbiser denna mänskliga egenhet. Vi vill nog gärna se oss själva som rationella och kunskapsorienterade. Inte relations- och erfarenhetsstyrda.

Det är en viktig fråga att ha med sig i arbetet med stad och land. När allt färre har en direkt relation till landsbygden påverkar det också hur vi ser på den. Om relationen är en flyktig sommarupplevelse eller en livslång boendeplats spelar också roll för hur vi värderar och vill se framtiden på landet.

Christel Gustafsson

- – – – – – – – -

Läs mer från Jordbruksverket:

Landsbygdsmän i bakvattnet?

Gränsöverskridande lantbrukskvinnor

Unga gröna kvinnor vill bo på landsbygden

Ord spelar roll


Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+Share on TumblrShare on LinkedInDigg thisPrint this page