Hans Winsa

Arbetar som forskningsledare på Sveaskog och under senare år har huvudinriktning varit hur skogen fungerar med tanke på koldioxid och vilka åtgärder som kan göras för att förstärka funktionen. Utbildad till jägmästare och forskare av SLU.

Tillväxten i de europeiska skogarna sjunker för första gången sedan 1950-talet. Det beror på att stora delar av skogarna har blivit gamla och därför växer allt sämre. Eftersom tillväxten avgör hur mycket koldioxid skogen tar upp är det uppenbart att läget är allvarligt. Dessutom innebär en lägre tillväxt att mängden träprodukter som tillförs samhället minskar – ju mer trä som är i omlopp, desto bättre för klimatet.

Europa har hamnat i ett läge där skogens roll som kolsänka blir alltmer begränsad. Och detta i ett tidevarv när alla – FN, stater, organisationer och allmänhet – ropar efter verktyg och åtgärder för att rädda klimatet. Men det finns ingen egentlig debatt om detta – alla verkar vara nöjda med att virkesförrådet hela tiden växer.

Att vi känner oss trygga med att virkesförrådet växer beror säkert på att motsatsen – skövling – hela tiden målas upp som det värsta som kan hända en skog. Men för klimatets skull är ett aktivt brukande med ökad tillväxt – inte volymen skog i sig – det som fungerar.

Pålning. För att skogen ska fungera som kolsänka krävs att virket lagras:används på ett sätt som inte frigör koldioxid. Pålning med stammar är ett av de effektivaste sätten att skapa en kolsänka.

Genom att utgå från tillväxten hamnar fokus på att fotosyntesen (upptaget av koldioxid) ska vara högsta möjliga. Det innebär att det ska finnas mycket barr och blad i skogen – och att träden ska avverkas när tillväxten sjunker på grund av hög ålder.

Jag skulle önska att Europa gick samma väg som de nordiska länderna när det gäller synen på skogsbruk; vårt skogsbruk utgår från att vi avverkar skog som stannat i tillväxt. För varje extra kubikmeter skog som produceras genom aktivt brukande så tar skogen upp ungefär 1,3 ton koldioxid vilket motsvarar utsläppen från en personbil som kör 1000 mil.

Vilken väg detta ska ta bestäms till stor del av framtida energi- och klimatpolitiska regelverk, såväl på EU-nivå som på nationell nivå

Den europeiska skogspolitiken måste inse att skogen i sig inte är en grön lunga. För att andas måste skogen växa och avverkas i sina naturliga cykler, på så sätt blir den också basen för ett kretsloppsbaserat samhälle.

Slutligen – detta knyter också an till diskussion i Sverige om i vilken utsträckning skogen ska skyddas eller inte samt för- och nackdelar med det. Skyddad skog lyfts ofta fram som en god gärning, och det kan det vara, men man ska komma ihåg att det är den brukade skogen som ger effekt i vårt klimatarbete.

Dessa frågor kommer att belysas och diskuteras vid ett seminarium, Skogen – vägen till ett effektivt klimat- och energiarbete, på Nolia i Piteå den 12 november. Den som vill ta del av denna diskussion är välkommen.

Hans Winsa, forskningsledare Sveaskog

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+Share on TumblrShare on LinkedInDigg thisPrint this page