Kurt Hansson

Framtidsföretagare på Sörgården utanför Sala. Funderat och försökt minska oljeberoendet sedan oljeprischockerna 1973 och framåt, men kör fortfarande efter 40 år traktorn på fossil diesel i brist på förnybar el.

Modernt jordbruk är idag i mycket stor utsträckning beroende av fossil energi. Det finns flera anledningar till att vilja bryta detta beroende, en är klimatförändringen som förbränning av fossila bränslen orsakar, med risk för stor negativ inverkan på både jordbruk, matförsörjning och samhällsutveckling.

En annan orsak är ett konkurrenskraftigt jordbruk och försörjningstrygghet på mat. Olja är en ändlig resurs och mycket pekar på att vi nådde konventionella oljeproduktionstoppen omkring 2005 (Kjell Aleklett, Globala energisystem, UU). Sverige importerar idag knappt häften av oljetillförseln från Norge och Danmark och resterande del till stor del från Ryssland. Norge uppger i sina prognoser att de kommer att få svårt att exportera olja efter 2020.

Oavsett om man tror att det kommer att uppstå en bristsituation så har vi en stor risk att drabbas av problem, om exempelvis de pågående kriserna i vår omvärld, som Ukraina och Mellersta östern med flera leder till stopp i råoljeleveranserna. Generellt är beredskapen låg för större störningar i Sverige, typ skogsbränder, översvämningar, stormar och drivmedelsstopp. Myndigheterna uppmanar oss att öka beredskapen mot kriser och eltraktorer är ett alternativ som kan öka försörjningstryggheten på mat.

I Sverige sitter vi samtidigt på stora resurser vad gäller förnybar energi. Både vad gäller elproduktion och biobränslen. Flera försök och studier har gjorts att ersätta fossil diesel med biobränslen.

Dock har inget biodrivmedel ännu lyckats konkurera med fossil diesel som energikälla[1]. Kostnaden för effektivt arbete hamnar ofta på 3kr/kWh och uppåt plus kapitalkostnad.

Tittar man på Sveriges stora potential för produktion av förnybar el så är prisläget ett helt annat. Elbranschen spår inga stora prisökningar på el inom en överskådlig framtid.

Det effektiva priset på arbete från en elmotor ligger på 0,2-0,5 kr/kWh plus kapitalkostnad.

Här har vi i alltså en stor potential för att både skapa ett konkurrenskraftigt jordbruk i Sverige och säkra en försörjningstrygghet på energi för matproduktion. Kvarstår att hitta ett sätt att kunna nyttja denna energikälla (som i princip skulle kunna vara gratis till vår- och höstbruket, när kraftbolagen släpper överskottsvatten förbi turbinerna) för tunga fältarbeten inom jordbruket. Ett tillvägagångssätt är att lagra elektriciteten i batterier likt elbilar. Kanske kan detta vara en lösning för mindre traktorer som utför mindre energikrävande arbetsuppgifter inomgårds, men för stora dragare som kräver mycket effekt och energi har detta visat sig svårt då batterierna blir allt för stora och tunga och kapitalkostnaden mycket hög.

Gruvindustrin har dock utvecklat en fungerande metod för överföring av elkraft till tunga maskiner via direktöverföring (150-250 meter kabel som rullas av och på en vinda på fordonet).

Och det fanns utvecklad teknik på 1920-talet i Sverige, då man exempelvis hösten 1923 demonstrationsplöjde 90 ha på Ultuna utanför Uppsala. En JUNE-motorplog hade byggts om med elmotor och en kabelvinda med 400 m kabel och man tog strömmen från 7 st motoruttag.

Så vad väntar vi i lantbruket på, att någon annan ska hjälpa oss eller kan vi hjälpas åt att fortsätta att utveckla och visa traktorer som klarar tung jordbearbetning elektriskt under 2015?

Kurt Hansson

[1] En trolig förklaring är att dessa system vid närmare granskning visar sig ligga på en låg energikvot (EROEI). Etanol 1:1.2-5 (Brasilien 1:8) Biogas 1:2-4

Att ha en hög energikvot är mycket viktigt för att en energikälla ska vara konkurrenskraftig och kunna nyttjas, den genomsnittliga energikvoten för olja beräknas idag till 1:16.

 

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+Share on TumblrShare on LinkedInDigg thisPrint this page