Britta Nyberg

Britta Nyberg, född och uppväxt på landet där jag längtade till stan. Bott i stan och längtat till landet. Fann så småningom den perfekta kombinationen i Skåre. Har jobbat som journalist i drygt 35 år varav de senaste tolv som chefredaktör på Fryksdalsbygden i Sunne. Driver numera mitt egna Britta K Nyberg där jag släktforskar på beställning, föreläser och skriver artiklar. Har man och fem så gott som vuxna barn. Är en passionerad fiskare och älskar klassisk husmanskost.

Vet du vad blodsjuka är?

Jag fick frågan för några dagar sedan när jag spontant kom att börja prata med en kvinna jag brukar se på gården ibland. Det är kanske inte den fråga man oftast får men nu kom vi att tala om jobb och jag berättade att jag släktforskar för mitt eget höga nöjes skull sedan länge och professionellt på uppdrag åt andra sedan en tid tillbaka.

Den här kvinnan hade inte själv släktforskat men av en släkting fått veta att nästan en hel familj med mor, far och flera av deras barn i hennes släkt dött inom loppet av ett dygn. I kyrkboken hade prästen skrivit blodsot och nu undrade hon över vad detta var för en hemsk smittsam sjukdom.

Blodsot eller rödsot som den också kallades är det vi idag benämner dysenteri. Den orsakas av shigellabakterien och smittas man blir man förfärligt sjuk inom några dygn med frossa, feber, värk, fruktansvärda magplågor och med slemmiga blodiga diarréer.

På Karl XIIs tid.

Visste ni förresten att den också kallades för fältsjukan och var skördade långt fler svenska soldaters liv än vad slagen i Poltava, Breitenfeld, Lützen, Narva eller något av de andra kända slagen gjorde. Shigellabakterien och tyfusboven Rickettsia prowazekii var den svenska och andra länders ständige följeslagare. Så fort som en mängd människor var tvungna att vistas på en begränsad plats med bristande hygieniska förhållanden kom sjukdomarna som ett brev på posten.

Läser man gamla regementsrullor får man en bild av en armé som var mer eller mindre en vandrande bakteriehärd. En italiensk läkare, Bernardino Ramazzini beskrev ett militärläger på sommaren i slutet av 1600-talet så här: Stanken från Karons grotta kan inte ha varit värre än det här.

Fältslag, tavla av István Szkicsák-Klinovszky (1820 – c.1880)

Det dröjde till tidigt 1900-tal innan vi finner ett krig där striderna orsakade fler offer än sjukdomarna. Detta hände i det rysk-japanska kriget 1904-1905.

Men Shigellabakterien överlevde och smittar fortfarande svenskar och andra. Symptomen och sjukdomsförloppet har inte förändrats men idag har vi antibiotika att ta till och därmed leder sjukdomen inte automatiskt till döden.

Vad våra gamla släktingar dog av går ofta att utläsa i dödsböckerna. Efter 1749, då tabellverket det som numera är Statistiska Centralbyrån kom till, var prästerna skyldiga att anteckna dödsorsaken när en församlingsbo avled. Anteckningar som inte alltid är så lätta att tyda hur snyggt de än är nedskrivna.

Men man lär sig. Som att håll och styng betyder lunginflammation, dragsjuka handlar om kramp, bindsel är förstoppning och att den som dog av flussfeber med stor sannolikhet hade drabbats av malaria.

Sen kan man aldrig riktigt veta hur kunnig församlingsprästen egentligen var inom medicinens område även om detta ingick i prästutbildningen. Men det är en helt annan historia och kvinnan på gården har efter många års funderande fått veta vad som raderade ut en hel familj i hennes släkt på bara ett dygn.

Britta Nyberg

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+Share on TumblrShare on LinkedInDigg thisPrint this page