Pia Säwe

Pia Säwe, Kilsbo och semistockholmare som älskar livet på landet lika mycket som livet i staden. Ohämmad hårdrockstant med smak för extrem metal, gift, två vuxna barn och en försörjning som kommunikationsstrateg inom vårdkoncernen Ambea Sverige. Jobbar i Solna 3-4 dagar per vecka, resten hemma eller på resa i Sverige. Älskar hundar och motorcyklar, avskyr vitlök och dômt fôlk.

Nyss hemkommen från en hundpromenad i skogen stärks jag ytterligare i min uppfattning om fördelarna med att bo i Kil. Dotterns schäfer slumrar gott i sin hundsäng efter att ha fått springa lös, pulsa i kramsnö, gnaga på pinnar och nosa efter möss under snön. Vi har gått på stigar upptrampade av hundar och deras människor på den södra delen av Frykstahöjden. Här har Kils hundar ett eget reservat, en bit från de officiella jogging- och skidspåren på norra delen av Höjda. Här slipper vi ilskna skidåkare och hundrädda joggare. Det förstnämnda har jag nyligen råkat ut för i Karlstad. Skogsvägen vid vår MC-klubbstuga där är bred nog för både skidåkare och gående, men det tycker tydligen inte alla. Håller mig i Kil vintertid i fortsättningen, och gärna på just Höjda.

Hästar och ryttare välkomna. Foto, Pia Säwe.

På Höjda finns också speciella ridstigar, markerade med skyltar. Här vet man, att man kan möta hästar och ryttare. Övriga stigar är förbjuden mark för hästarna, men det finns gott om tillåtna ridvägar i mer eller mindre kuperad terräng, skönt för hästfolket.

Intill Höjda ligger Lökeneskogen, där det finns ytterligare joggingspår, hundvänliga områden och ridstigar. Här samsas också en mängd föreningar av de mest skiftande slag, som exempelvis motorklubben med sin crossbana, ryttarföreningen med sitt stall, ridhus och skönt skogiga hästhagar, bågskytteklubben och brukshundsklubben med övningsfält för lydnads- och bruksträning och en fin agilitybana. Allt ryms, gnissel är ovanligt och olika intressen får alla sitt.

I skogen finns vandringsleder, bland annat till Forshaga samt genom bävrarnas rike ner till Frykenbaden. Längs de lederna finns vårens första blåsippor, det är gott om svamp på hösten och det är lätt att följa markeringarna. Kommunen och föreningarna sköter det hela tillsammans.

Xola njuter i snön. Foto, Pia Säwe.

Från samhället och ner till Fryken går en asfalterad gångstig på den gamla banvallen. Här finns belysning om man vill gå eller cykla på kvällstid. I anslutning finns mer skog, gångstigar till Höjda och näraliggande bostadsområden.

På sommaren brukar kommunen upplåta mark till grisar, får och andra betande djur i speciella inhägnader längs en av stigarna. Den stigen har dessutom gjorts i ordning av kommunen, så att den är tillgänglig även för den som har svårt att gå. I samma område är vår naturstig belägen, en ca 4 km lång slinga genom växlande natur, där informationstavlor berättar om olika djur, växter och naturtyper.

Vi härdade fryksdalingar badar naturligtvis i Fryken på sommaren. Inte varmt, men skönt. En del av Frykstas långa strand är inhägnad och pryds av skylten ”Välkommen till hundbadet”. Underbart för hundar varma dagar, många värmeslag har förhindrats av ett dopp i Frykens böljor.

Spår av hundar och deras människor på Höjda i Kil. Foto, Pia Säwe.

Simma med hundar är Kils lightvariant av att simma med delfiner. Vi brukar ta med schampo och dotterns schäfer blir ren samtidigt som hon njuter i vattnet. Är det för kallt för människor, kastar man bara i pinnar som hon simmar efter tills schampot är ursköljt. Mycket trevligare än den trånga duschen hemma.

Kilsbor är säkerligen varken bättre eller sämre än andra människor. Att vi kan samsas på det här sättet är till stor del resultatet av framsynt planering i kommunen. Man har förstått att använda marken på ett vettigt sätt, lyssna på olika intressegrupper och genom enkla medel skapat utrymme för alla, året runt. Det är en fördel med den lagom stora kommunen med närheten mellan natur, service och boende.

Pia Säwe

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+Share on TumblrShare on LinkedInDigg thisPrint this page