Sven-Ove Svensson

Sven-Ove Svensson, krönikör och författare, Forshaga. Publicerat ett tusental krönikor i press, radio och tv. Arbetar som webbredaktör på Värmlandstrafik. Driver den egna bloggen Svenssons släng (http://sven-ove.nu) - Tankar kring att skriva, springa, leva och förändra världen.

Jag skulle aldrig bosätta mig i en stad. Där var det jäkt och stress, folk hade inte ro att stå stilla i en rulltrappa ens. Tänk, de hade trappor som rörde sig åt dem, så förklenade var de i staden. Barnen behövde inte hitta på något själva, det hade de vuxna stadsborna sett till. I stället fanns det särskilda lekparker anordnade, där allt redan var tillverkat och klart. ”Ha roligt, ungar, vi har gjort en kana åt er…” I vissa stadsdelar var det så illa med barnens och ungdomarnas fantasi, att kommunen hade fått lov att anställa folk vars yrke det var att leda fritid.

- Leda fritid?

- Ja. Fritidsledare.

Rulltrappa. Foto, Sven-Ove Svensson.

Tjugo år senare hade jag vänner i en parallellklass på folkhögskolan som utbildade sig till just det. Några av dem for till Damaskus på sportlovet.

- What are you doing in Sweden? sa damaskusborna. Vad gör ni där hemma?

- We are studying, svarade mina vänner. Vi pluggar.

- Nice. What are you studying? Vad ska ni bli för nåt?

- Sparetime leader.

Det begrep inte damaskusborna riktigt vad det var, den gången. ”Sparetime leader”? Kan man leda fritid? Som en sorts överste arbetslös?

Ingen kunde slå i en spikPrecis så såg vi på stadsborna. De jobbade på kontor och i affär varenda en och hade ingen aning om hur man höll i en såg eller slog i en spik. De plogade inte vägarna själva, de hade skithuset inomhus och skulle de ha varmvatten var det bara att vrida på en kran. Ville de ha godis fanns det en kiosk i nästa kvarter, ville de bada fanns det ett hus stort som en kyrka med bassäng inomhus. De hade till och med parker där det satt folk och matade duvor.

Mata duvor? Var fåglarna också förklenade innanför stadsskyltarna?

Aldrig skulle jag flytta dit. Jag skulle slåss med näbbar och klor, precis som mina föräldrar och grannar gjorde, för att vi alltid skulle ha det som det var. Helst lite bättre men likadant.

Pappa skulle ha namn på varenda gris

Vägen skulle vi sköta själva. Jorden skulle vi leva av, korna där ute skulle göra gräset ätligt för människor, grisarna bakom stallet skulle göra mat av matavfallet igen. Pappa skulle ha namn på varenda en av dem och klia en och annan bakom örat. Grisar gillar det. Skogen skulle susa och mamma skulle slåss mot skolbyråkrater.

Klätterställning på en lekpark. Foto, Tankesmedjan Ida.

Fem kilometer bort skulle det finnas en småskola. En mil bort en skola för trean till sexan. Vi skulle vara tillräckligt många barn i bygden för att fylla skolorna och hålla en egen idrottsförening vid liv. Fotboll på Kovallen varje tisdag under sommarhalvåret. Skidtävling i Sundstorp varje söndag på vintern. Hockey på varenda liten damm. Spåra och skotta skulle vi få göra själva.

Mjölkbilen skulle vara till hälften lastbil och hälften röd GDG-buss med konduktörsväska och tur- och returbiljetter.

Det skulle alltid vara så. Vi behövde inga rulltrappor.

Sven-Ove Svensson

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+Share on TumblrShare on LinkedInDigg thisPrint this page