Logga in »
Logga in »
Registrera
Glömt

Information om Christel Gustafsson

Christel Gustafsson

Landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, driver landsbygdsfrågor brett internt, men har även en roll att lyfta landsbygdsfrågorna utåt till samhället, med syftet att höja kunskapsnivån kring vilka frågor som är viktiga för landsbygden.

  • Platsen – en mental konstruktion?

    03 Jun 2015 |

    Christel Gustafsson: Maria har i sin forskning studerat utvecklingen på olika platser och kopplat det till hur människor pratar om och ställer sig till sin plats. På ett ställe förväntar man sig att barnen ska komma hemma och bosätta sig och på en annan förväntar man sig inte det. Och, det är också så det blir. Här stämmer resultaten med Lotta Svenssons forskning. I Söderhamn ”vet” unga att de vuxnas förväntningar på dem är att de ska flytta. Särskilt övertygade är de om att politiken vill att de ska flytta. Och sedan gärna komma tillbaka. Läs mer »
  • Vilja stad (alla) och välja landsbygd (eget ansvar?)

    12 Maj 2015 |

    Christel Gustafsson: För jag tror inte det är en slump att vi uttrycker oss på det sättet. Jag tror snarare att det speglar vad som är norm kring dessa frågor i samhället. Vi har ett livsalternativ, att bo och leva i staden, som är laddat med helt andra värden än livsalternativet att bo och leva på landsbygden. Konsekvenserna blir att vi strävar efter att skapa möjligheter i staden, eftersom alla vill dit. Konsekvensen blir också att vi kan lägga ett större ansvar på de som har valt landsbygden. Har man gjort ett val får man också stå sitt kast och lösa de problem eller utmaningar som uppkommer till följd av det egna valet. En vilja kan man kanske inte på samma sätt ta konsekvenserna av. Tänk om vi vände på begreppen. Alla vill bo på landet, men en del har valt staden. Hur skulle det bli då? Läs mer »
  • Varför händer saker, som ingen säger sig vilja?

    20 Apr 2015 |

    Christel Gustafsson: Vi utmålar staden som motor och satsningar för att stärka denna motor behöver inte motiveras. Detta har forskare visat gälla både på nationell och regional nivå. I denna förstärkning ligger också centraliseringen med som en förutsättning. Ju mer vi plockar in i centrum desto mer växer det där. Vi är inte lika intresserade av vad som händer på de platser där vi avvecklar och tar bort. Kanske för att det uttalade syftet egentligen inte är att göra just det. Det är ju bara en konsekvens. Det är nog ganska vanligt att vi gör analysen kring det vi vill skapa, det nya. Men inte samma grundläggande analys av effekterna av det vi inte gör, eller det vi avvecklar. Läs mer »
  • Att jobba för eller emot

    24 Mar 2015 |

    Christel Gustafsson: Att titta på vad som skapar problem jämfört med att föreslå sådant som kan lösa problem kan vara väsenskilt. Inte minst tror jag att det senare, att föreslå nya åtgärder, är så mycket lättare, än att föreslå förändringar i system som leder fel. Systemen finns ju kanske av andra skäl än att primärt utveckla landsbygden. Och att då föra in nya perspektiv är att visa på målkonflikter. Ekonomi, effektivitet eller stad ställs mot landsbygd. Lättare då att hitta någon ny åtgärd, som inte står i konflikt med annat. Då kan man vara för istället för emot. Läs mer »
  • Det kommunala utjämningssystemet, vem ger till vem?

    02 Feb 2015 |

    Christel Gustafsson: Jag undrar liksom mannen som ringde vad artikelförfattaren och DN ville med artikeln. Inte kan det ha varit att ge läsaren en rättvisande bild av förändringarna i det kommunala utjämningssystemet i alla fall. För mig blir det ännu en artikel att sortera in i facket storstadsnorm. Ett exempel på hur vi genom vad vi väljer att beskriva och vad vi väljer att utelämna skapar bilder, bland annat om platser, i detta fall Stockholm. Läs mer »
  • Vad är sant och vad är myt om landsbygd?

    04 Dec 2014 |

    Christel Gustafsson: Det finns också fakta och statistik som visar skillnader eller inte skillnader mellan platser av olika täthet, inte minst har vi ju tagit fram sådan statistik genom allt om landet. Många av dessa skillnader är konstruerade, medvetet eller omedvetet. De är en effekt av hur vi organiserar och bygger vårt samhälle. Hur vi värderar och vilka möjligheter vi ger till utveckling i olika delar av landet. Landsbygdskommuner har lägre utbildningsnivåer, fler äldre och högre föreningsaktivitet än stadskommuner. Detta är ju inget som ligger i vad landsbygd måste vara. Det är snarare effekter av politiska och ekonomiska styrsystem. Effekter som konstruerar skillnader. När vi tilldelar landsbygdens särskildheter lägre värde än stadens får vi en maktordning som i sin tur påverkar vilka skillnaderna blir i framtiden. Läs mer »
  • Jag har fått stad/landglasögon

    04 Nov 2014 |

    Christel Gustafsson: Normer är föränderliga i tid och rum. När vi blir medvetna om en norm från förr eller från ett annat land kan det vara komiskt. Tänk att man tänkte så då, utan att ens reagera över hur konstigt det var. Synen på äldre, barn, kvinnor, präster, bönder eller homosexuella som grupper har ändrat sig över tid. Att vara normkritisk är att ligga före i sådana förändringar. Vilket av många kommer att uppfattas som obekvämt eller gnälligt. Läs mer »
  • ”Staten har lämnat oss!”

    22 Sep 2014 |

    Christel Gustafsson: Det finns en maktordning idag mellan stad och land som är djupgående. Detta märks inte minst i eftervalsanalyserna där representanter för makten och medierna i storstaden nu sitter i TV-sofforna och analyserar hur det kunde bli som det blev. En diskussion om de andra, de obildade, lågavlönade och nu också rasistiska landsbygdsborna. Henrik Torehammar tog i en podsändning nyligen upp tråden att landsbygdborna är den sista gruppen som det är okej att mobba öppet. Läs mer »
  • Köpa svenskt naturbeteskött är en miljögärning

    02 Sep 2014 |

    Christel Gustafsson: Jag kan ibland förundras över hur motsägelsefullt vi miljömedvetna svenskar agerar. Vi gör det till en vacker gest att betala för trädplanteringar i ett avlägset regnskogsområde. Samtidigt som vi köper varor baserade på palmolja eller sojaprotein som just kan vara ett hot mot denna regnskog. Vi sätter upp miljömål om ett rikt odlingslandskap, bestämmer att kor ska beta ute och förbjuder antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Men har inga betänkligheter mot att köpa ost från kor som inte gått ute, fläsk från grisar som fått knorren avklippt eller kyckling som växt extra fort genom antibiotika i fodret. Att köpa naturbeteskött från en viss ort är att bidra till biologisk mångfald just där. Det är en miljögärning, liksom det är att skydda träden i regnskogarna. Läs mer »
Annons: